#Medieutredningen – några första tankar

Medieutredningen, under ledning av Anette Novak, bjöd i dag in till ett första samrådsmöte.
Mötet hölls i Husby. Ett medvetet val, enligt Anette Novak, för att ”uppmärksamma behovet av journalistik, överallt. Även i förorten.”

Och även om jag hade velat sammanfatta allting som blev sagt under dagen hade det varit omöjligt. Vi satt sju personer vardera runt elva olika bord i olika omgångar, och diskuterade olika utvalda ämnen. Inte ens jag har den simultankapaciteten.
Och det var inte bara jag som uttryckte en viss trötthet efter dagen.
Jag ser fram emot sammanställningen.

Jag är fortfarande trött och kommer att behöva sova på saken både en och flera nätter för att riktigt samla mina tankar kring vilka ”radikala förslag” jag tycker att Medieutredningen ska presentera. För det var Anette Novaks medskick från kulturministern. Att hon gärna får komma med radikala förslag. Jag har väldigt svårt att säga att de samtal jag tog del av i dag presenterade några sådana. Snarare försökte vi nog mest att skapa en gemensam bild av hur utmaningarna för mediebranschen ser ut.
Och hur medborgarnas behov ska kunna tillgodoses. Även i framtiden.

Här är några av de saker som sa i de samtal jag deltog i som jag tyckte var tillräckligt viktiga för att anteckna.

# När vi pratar om tillgänglighet måste vi prata om tillgänglighet för alla. Och från början. Vi kan inte lägga till tillgänglighet på slutet, som en anpassning, eller heller bara se det som ett krav, utan som en tillgång att alla kan bli delaktiga. I vissa fall handlar det om kunskap, i andra att vi måste göra oss omaket att tänka om och ändra våra vanor.

# Journalistisk kvalitet kräver närvaro. Det krävs en nära journalistik där journalister kan vara snabbt på plats och rapportera om vad som händer. Det krävs en lokal journalistik som är oberoende och granskar de händelser som berör medborgarna i ett skede där de fortfarande kan påverka.
Det krävs ansvariga utgivare så att den som vill lämna tips kan göra det under källskydd.

# Det är viktigt att läsarna förstår skillnaden mellan medier som har en ansvarig utgivare och medier som inte har en ansvarig utgivare.

# Det är viktigt att myndigheter underlättar för god journalistik genom att göra all offentlig data tillgänglig och göra det möjligt att använda datan för att bygga bra tjänster genom öppna API:er.

Här hittar du direktiven till Medieutredningen.

Mer om Medieutredningens expertgrupp.

Det här är inlägg #079 i #blogg100.

Hur lång är en promenad?

Hur gör man guldfärg? Varför står det så många bilar där? Har de fest? Kan bävrar klättra? Har grodorna kommit?”

Hos oss räknar vi inte promenader i antal meter. Vi räknar dem i antal frågor.
Och det märkliga är att även om de verkar stå i rak korrelation till den här mammans ”jag vet inte” så upphör de aldrig. 

Läs också: Det bor en enhörning hos oss

Det här är inlägg #076 i #blogg100.

Hur tecknar man ”selfie”? Teckenspråkets dag 14 maj 2015

Det här är ett genialt sätt av IDG.se att uppmärksamma teckenspråkets dag den 14 maj.

I två artiklar, Så utvecklar tekniken teckenspråket och 13 internetord du kommer att vilja lära dig på teckenspråk får vi både fördjupning och praktiska tips. Och roligt är det också!

I mitt jobb som chefredaktör för 8 Sidor händer det fortfarande att jag möter människor som inte vet att teckenspråk är ett eget språk. Och att olika länder har olika teckenspråk.

Att vara teckenspråkig har inte heller varit någon självklarhet ens i Sverige. Och fortfarande finns det länder i världen där du inte får prata teckenspråk.

8 Sidor har inlett ett samarbete med Europeiskt teckenspråkscenter för att testa att lägga till stödtecken till texten på vår sajt. I fredags blev vi klara för lansering och förhoppningsvis kommer ni kunna testa tjänsten på 8sidor.se under nästa vecka.

Om allt går väl kommer det att se ut ungefär så här.

Skärmavbild 2015-05-14 kl. 12.18.24

Europeiskt teckenspråkscenter ligger också bakom en av mina favoritappar,  Spreadsigns. Där kan man enkelt se hur olika ord tecknas på olika språk. Om du söker efter hur ”fisk” tecknas på svenska kan du sedan se hur ordet tecknas på andra språk. Det är roligt, intressant, pedagogisk och lärorikt.

 

Ett annat tips för den som vill lära sig mer om teckenspråk är UR:s sajt om teckenspråk.

Och för den som verkligen vill sätta sig in i ämnet rekommenderar jag varmt ett besök på Västanviks folkhögskola i Leksand. Förutom att skolan är vackert placerad med utsikt över sjön så är skolan helt teckenspråkig och erbjuder också öppna nybörjarkurser i teckenspråk.
Utöver det har skolan ett uppdrag från Migrationsverket att ta emot döva och hörselskadade asylsökande flyktingar. Många gånger handlar det om människor som inte har något eget teckenspråk. De får vara på Västanviks folkhögskola tills de utvecklat ett språk så att de kan åberopa sina asylskäl.
Det är sådana möten som får tanken att svindla lite, världen att växa.

Och frågan om hur vi människor försöker nå ut till varandra, vill göra oss förstådda, vill förstå, får nya infallsvinklar.

Läs också: När pusselbitarna faller på plats

Det här är inlägg #075 i #blogg100.

Tankar om regn

Jag vet att man förväntas säga ”trist väder”, titta upp lite snett och nicka införstående när man möter någon sådana här dagar. Så jag gör det.

Men egentligen tycker jag inte det är trist alls. Jag har alltid älskat regnet.
Det är så kravlöst. Så fullt av stilla liv. Det får blommorna i träden att dofta starkare, asfalten att glittra vackert. Det får håret, ansiktet, ögonen att känna att de lever.

Det ger tankarna utrymme. Lungorna luft. Det gör det gröna grönare.
Det gör mig alldeles lugn.

Läs också: Tid för tankar

Det här är inlägg #074 i #blogg100.

Tid för tankar

Vissa tankar måste få ta den tid de tar. Slipas fram. Av andras ord, av den tid de bor i.
Och av tiden själv.
För att bitarna ska anta rätt proportioner, så de går att lägga i rätt ordning.
Annars kan man inte riktigt se hela bilden framför sig.

Läs också:
Tankar om tid
Dansa – Pausa
Möten

Det här är inlägg #073 i #blogg100.

Tankar om tid

Ur kategorin Saker jag inte visste att jag skulle komma att säga till mina barn:

”Tid har vi för att människor ska kunna göra saker tillsammans. Om man är helt ensam i universum behöver man inte tid. Men nu är vi inte helt ensamma i universum. Och om vi ska kunna göra saker med andra människor så måste vi ha tid. Samma tid som alla andra.”

Ur kategorin Svar jag aldrig väntat mig:

”Mamma, du är så bra på att hålla tal. Nu förstår jag precis.”

Läs också:
Att vara mamma
Halvvägs

Det här är inlägg #072 i #blogg100.

Dansa — Pausa

Egentligen är de kanske inte så värst märkvärdiga i sig.
De där rörelserna vi gör vid balettstången, under Rebeccas vägledning.

Det är inte alltid i själva rörelsen saker händer. Lika ofta händer de i mellanrummen.

En lärare på en meditationskurs jag var på fick en fråga från en deltagare som tyckte att det inte hände någonting i meditationen. Att han liksom aldrig blev bättre på att meditera.

”Men hur är det på jobbet?” frågade läraren.
”Jo, bra.”
”Och hemma?”
”Jo, bra där också.”
”Och i dina relationer?”
”Jo, bra…”

Vi ser det inte alltid. Att det där som händer. I mellanrummen. Pauserna.
I sig är ett tecken på att vi rör oss åt rätt håll.
”Vrid ut, dra in, böj ner, sträck ut.” Och andas.

Läs också:
Ett vackert som hoppar del två
Superhjältar
Första position
Balans

Det här är inlägg #071 i #blogg100.