Varje slut är också en början

Ingela skrev en kommentar till mitt inlägg i går i blogg100-inläggsgruppen på Facebook.

”Vackert och lite sorgligt.”

Jag frågade på vilket sätt det var sorgligt och vi pratade om förgängligheten.

Hur det också är den som är själva förutsättningen för allt liv.
Om ingenting förändrades skulle inget liv kunna skapas, inga nya tankar tänkas.

Varje slut är också en början.

Vissa slut är lättare att glädjas åt än andra.
Slutet på en graviditet. Slutet på en arbetslöshet. Slutet på en sjukskrivning.

Andra kan vara lite svårare.
När skilsmässan är ett faktum. När barnen flyttar hemifrån. När man blir av med jobbet. När man inte längre är frisk.

Alla slut ska man förstås inte glädjas över. Och sorgen har förstås sin uppgift.
Men jag kan komma på mig med att faktiskt ibland sakna även det som jag längtade efter slutet på.

Nej, jag saknar inte att behöva planera in ett extra buss-stopp för att gå bakom en buske vid Danderyds sjukhus och kräkas. Eller att jag inte kunde gå in i ett hus där det vistats en vitlök de senaste två veckorna.
Men jag kan sakna sparkarna i magen. Det ständiga sällskapet. När han fick hicka.

Och jo, jag kan längta tillbaka till den där tiden när jag låg på en madrass på golvet hos min bästa vän och bara grät för att den där enda, stora kärleken hade tagit slut. Då kunde jag inte se hur jag skulle ta mig igenom nästa sekund. Nu minns jag all den kärlek som omfamnade mig, hur hennes pojkvän gjorde frukost åt mig, hennes bror lagade min cykel.

Om jag hade kunnat tänka annorlunda då, om jag visste det jag vet nu?
Nej, knappast.

Men nuförtiden kan jag faktiskt stanna upp, även i de där jobbigaste, osäkraste delarna av mitt liv och tänka ”jo, det är skitjobbigt. Och jo, jag vill att det här förändras. Men jag vet att när det väl gör det så kommer jag minnas de här delarna, den här längtan, den här smärtan, de möten den ledde till, som något värdefullt också.”

This too, shall pass.

Läs också:
Människa+ ”Tänk om vi inte gör det?”
Efter regn kommer storm
Ett verkligt bokslut – #böckersomdeslutariverkligheten

Det här är inlägg #007 i #blogg100 år 2016.

0 svar på “Varje slut är också en början”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *