När drömmar väl slår in – är de drömmar då?

Min lille kille har svårt att varva ner, komma till ro. Hans mjuka kind mot min, hans skratt, funderingar.

Jag är egentligen redan på väg någon annanstans, till nästa punkt på dagordningen, ett mejl som måste skickas, en tvättmaskin som måste plockas ur.

Jag glömmer helt där och då att det är ju det här jag drömt om så länge. Att det inte är någon självklarhet.
Att han och hans storebror finns nu, för mig att lära känna, guida, lära mig av och vårda.

För när drömmar väl slår in, är de drömmar då?

Många gånger har saker i mitt liv bara hänt, lika många har jag målmedvetet sett till att ta mig dit jag vill.

Oftast har det blivit bra, och annars har det blivit ett steg på vägen.

Just nu lever jag på sätt och vis i det som var min dröm en gång. Tänker att om Malin för tio år sedan hade sett Malin i dag hade hon tänkt att jag hade lyckats.

Själv är jag redan på väg mot nästa utmaning, nästa uppförsbacke att forcera. Och när något jag trodde jag hade så säkert i min hand plötsligt glider undan inser jag hur lyckligt lottad jag var som bar omkring på ett vackert guldägg, utan att riktigt se det.

Men så tänker jag att jag utan drömmarna hade gjort andra val, lagt andra pussel. Kanske stannat upp, kanske bara gått vilse.

Och då sveper jag dem om mig som en filt, kryper lite närmare sonen, som äntligen andas lugnare, slappnar av, somnar in. Och jag tänker att utan drömmarna kanske vi helt enkelt inte skulle veta åt vilket håll vi skulle gå?

0 svar på “När drömmar väl slår in – är de drömmar då?”

  1. Nu har jag läst flera gånger, återkommit. Tänkvärd. Funderar och vrider på orden. Fastnar hela tiden vid sista raden: ”Och jag tänker att utan drömmarna kanske vi helt enkelt inte skulle veta åt vilket håll vi skulle gå?” Och tänker att det tar jag med mig och blåser liv i mina drömmar. Igen.

  2. Fint skrivet. Drömmar är en motivation och utan drömmar är livet inte lika roligt. Jag tror det finns någon svensk barnfilm som handlar om drömmar. Det kan vara att jag tänker på ”Glasblåsarens Barn”.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *